The daaark knight

Nya Batman-filmen, riktigt bra i början, bra i slutet, inte oförglömlig. Jag är en aning matt får jag säga, nästan tre timmar var mer än vad jag hoppats på - syftningen i den meningen lämnar jag öppen. Dessutom har jag fått springa på toaletten och tömma blåsan typ fem gånger sen frukost. Ska man inte kunna dricka en jävligt stor kopp kaffe och se en spännande film utan att behöva straffas för det? Dagens kroppar, de tål då ingenting.

Jag fick tidigare i dag ett mycket konstigt sms av en vän. Jag vet inte vad jag ska göra med det riktigt. Jag läser det men förstår inte dess syfte. Det vill säga dess underliggande syfte, det uppenbara är... tja, i brist på bättre ord, uppenbart. Det är någon slags lek, jag är nyfiken, men inte tillräckligt för att faktiskt delta. Och för övrigt, om jag ska ta honom på orden, är jag redan för sent ute.

Jag ber om ursäkt för att jag är så hemlighetsfull, jag känner mig tyvärr nödgad att återerövra från mina potentiella läsare en om än liten del av det psykologiska övertag, leverage, som min sms:ande vän tagit från mig. Nu ska jag skriva lite prosa. Jag har inspiration. Måste smida medan järnet är glödande hett.