Lögardagen

Okej, så det är meningen att man ska tvätta sig på lögardagen, lördag, men jag gjorde ett undantag och besökte Hudiksvalls badhus idag. Den uppmärksamme läsaren kan se att jag skriver det här inlägget tidigt på morgonen (07.55) och därmed dra slutsatsen att måndagen måste ha börjat exceptionellt tidigt för undertecknad. Så sant det är, jag vaknade av att mobiltelefonen spelade sin tillverkares signaturmelodi redan omkring 05.50.

Simning ska ju tydligen vara bra för kroppen. Det är det säkert också, jag kan inte påstå att jag mår dåligt. Men trött är jag, säkerligen mest på grund av den tidiga reveljen och frånvaron av intaget av en stadig frukost. Jag kan dock med säkerhet konstatera att trettio minuters simning i denna ogudaktiga timme har berövat mig lusten att äta. Åtminstone för tillfället.

Jag har åtagit mig, helt på eget initiativ, att löga bilen till följd av att den ser ut som om den just gått i mål efter att ha kört Paris-Dakar-rallyt. Det har den inte gjort, men den har gått en vända ut till [bushen] längs lerig skogsväg. För så är det här i Hälsingland. Det finns inte en asfalterad eller ens grusbelagd skogsväg att finna, de är alla gjorda av det extremt opraktiska materialet lera. För att få bukt med det oundvikliga kladdet och halkan som följer av regn eller de ymniga dammolnen efter sol så använder man den fantastiska metoden att salta vägen. Slutet gott allting gott, förutom att bilarna rostar snabbare än man hinner säga "the flux capacitor requires exactly 1,21 gigawatts of electricity to operate".

För att liva upp det här ganska bittra inlägget slänger jag in en bild. Det är en a fish jag gjorde till Kolsyra, den lokala studenttidningen.