Life is like a pile of boxes

Är det inte konstigt det här med hur saker alltid ordnar sig? Det är ju verkligen nåt man bara säger, alldeles för ofta säkert. Men av alla saker man bara säger är nog "det ordnar sig... det gör det alltid" också den sak som är allra minst en sak man bara säger. För det ordnar sig alltid. På ett eller annat sätt. Kanske är det den där andra tilläggsmeningen som garderar en så pass att det garanterat blir sant. För på ett eller ANNAT sätt kan ju betyda vad som helst. Men även om det är jävligt jobbigt och tungt och saker inte blir som man vill så kan man ge sig fan på att det faktiskt ordnar sig till slut. På ett eller annat sätt då. Eller så dör man. Fast det kanske är ett annat sätt.

Jag har nu packat ungefär 15 flyttkartonger. Böcker mestadels, lampor, husgeråd, teknikprylar, sladdar... Allt j-la möjligt. Jag ska börja plocka isär bokhyllan nu hade jag tänkt, måste göra nåt annat än packa, det blir enformigt. Alldeles för mycket springa fram och tillbaka och leta saker som skulle kunna fylla ut ett visst hål men som inte är för tunga. Jag har en fin bild på alla kartongerna, men i en av kartongerna ligger sladdarna som jag använder för att föra över bilderna från kameran, så jag får lägga upp dem nån annan gång.