The living people

Nog känns det att man lever alltid. Det var visst några månader sedan jag var ute senast, inte ute som i "utomhus" utan som i "ute". The scene of the crime: Tre bockar. Jag dansade till Gasolina. Och Sean Paul. Sean DA Paul. Shake dat ting miss, Anabella, Shake dat ting miss, can'I'getta... Två bra låtar vad jag kan minnas, My cool och Våldtäktsman. Men i gröten med Da Paul och Christina Plagiera blev det inte mycket av min cool. Trevligt var det än dock och jag började bladdra på om tatueringar. Jag tror ju på allvar att jag vill ha en. Ett nottecken, på handen, mellan tummen och ovansidan av handen. Kanske bäst att researcha lite och se om någon redan gjort nåt sånt, kanske jag kan låna lite av deras cool.